Vi kan inte kräva att nyanlända ska kommunicera på svenska från dag ett, men erfarenheter från exempelvis Norge visar att tolkbehov kvarstår för cirka 50 procent av nyinvandrade efter fjorton år i landet. SD ifrågasätter inte rätten till tolk. Vi ifrågasätter det ohållbara i att den är kostnadsfri och hur länge den kan få fortsätta vara så. En vettig grundprincip vore att tolk erbjuds kostnadsfritt under asylprocessen, därefter bör tolkbehov avgiftsbeläggas och så småningom, enligt god planering, återbetalas. Att som idag erbjuda kostnadsfri tolk livet ut är varken ekonomiskt eller moraliskt försvarbart. Det är inte att ta arbetet med integrationen på allvar eller hantera skattebetalarnas pengar ansvarsfullt.

Vi måste våga börja ställa krav. Vill man vara bofast i Sverige, måste vikten ligga vid att vilja bli självförsörjande, att kunna anpassa sig till det svenska samhället och förstå dess funktioner. Gemenskap börjar vid att förstå och tala samma språk.